fredag 25 juni 2010

2008 Janasse Côtes du Rhône x 2


Det är verkligen roligt att Domaine de la Janasse äntligen fått en svensk importör som ser till att få ut vinerna till slutkunderna. Sedan några veckor tillbaka ligger nollåttorna i beställningsortimentet, vilket Farmor och Farfar har noterat. När vi anländer på torsdagskvällen för en sen middag ute på altanen får vi två gånger Côtes du Rhône i parallella glas.

2008 Janasse CdR har en ren, ungdomlig doft av nymosade skogsbär tillsammans med lakrits och en liten örtkvist. Smaken är ung, bärig och ganska gles men ändå med viss längd och en touch av sydländsk generositet i svansen. Ett gott, okomplicerat men ganska enkelt franskt tjut, perfekt som bistrovin men kanske inget att orda för mycket över. (85)

2008 Janasse CdR Villages "Terre d'Argile" är nog tänkt att signalera mer ambition med sin extratunga flaska. Doften är större och mer lättläst än hos föregående vin, med större djup och komplexitet. Frukten har den för ung Janasse ganska typiska känslan av nykrossade skogsbär med viss slagsida åt den mörka sidan med blåbär och björnbär, och så en skvätt kirschlikör på toppen. Här finns mer ursprungstypicitet med tydlig garrigue och en liten lavendelton, och så grillat kött. Grillkol och eneträ fyller ut konturerna; jag gissar att vinet som vanligt fått en försiktig smekning av nyare ek. Det här är inte alls dumt att sniffa på i den ljumma kvällen.

Smaken har större närvaro i munnen än basvinet, med mer kraft och struktur. Det finns en liten kartig grönhet i tanninerna som skvallrar om ett svalare år, men mittpartiet sitter ihop rätt snyggt innan allt avslutas av en eftersmak av klart godkänd längd där även lite mineralkaraktär tittar fram. I svansen finns en liten eldig avskedskyss, månne är det juicen som vanligtvis går till cuvéen "Les Garrigues" som ger lite extra schvung? Den här årgången är förstås inte alls på samma nivå som den underbara nollsjuan, men det är ett gott vin som klarar sig på egna ben utan jämförelser. (88-89)

Två goda viner, men det är ändå inramningen som tar priset. Att kunna sitta utomhus på kvällen med Sverige i prunkande juniskrud omkring sig slår det mesta. Banne mig om det inte var med viss vördnad och kärlek jag slog ihjäl alla mygg...

2 kommentarer:

Jonathan sa...

Hej och tack för en trevlig blogg!
Har du i egenskap av frankofil några bra tips på modern fransk rockmusik?

Frankofilen sa...

Kuggfråga! Att fråga efter bra modern fransk rockmusik är som att fråga efter minnesvärda boxviner i världsklass... ;-)

Nu lyssnar jag visserligen knappt på någon musik inspelad efter 1979, men jag låter gärna fransmännen stå för innehållet i glasen och jänkarna för det som kommer ur högtalarna. Du får nog fråga någon annan. Phoenix gissar jag att du redan har hört...

Här kanske: http://www.frenchmusicblog.com/